I morse slog jag upp tidningen NyTeknik på bussen till jobbbet för veckans uppdatering på teknikfronten. Men uppdateringen får vänta till i morgon för jag kunde inte motstå artikeln om Blytons ungdomsböcker ”The Famous Five”. Den fanns under vinjetten ”Efter jobbet”, men det gick lika bra före.

Först tyckte jag att publiceringen av artikeln i just Ny Teknik visserligen var väldigt trevlig, men lite långsökt. Men längre fram i artikeln klarnade det; Georges pappa, farbror Quentin, var ju mystisk vetenskapsman., Detta legitimerar mer än väl artikeln.

Ni har väl läst Fem-böckerna? 50- och 60-talets röda skynke för skola och bibliotek för deras stereotypa upplägg full av fördomar, men utan djup. Är ni nybörjare så se till att få tag i så tidiga översättningar som möjligt. Dessa böcker har helt andra kvaliteter i beskrivningar av måltiders läckerheter och vuxnas karaktärsdrag än nyare med mer politiskt korrekt anpassning.

Men, som artikelförfattaren Kaianders Sempler skriver, författaren Enid Blyton har gjort mer för att överkomma barns motvilja mot läsning än all världens läspedagoger tillsammans. I år segrade hon i en omröstning i Storbritannien om att vara landets mest älskade författare. Före J K Rowling! Välförtjänt tycker jag som nu tänker tillbringa kvällen på en mystisk hed tillsammans med Julian, Dick, George, Ann och Tim. Skjuter upp mina tunga böcker ännu en kväll (se gårdagens inlägg).

Den andra lördagen i maj firas Enid Blytondagen i Storbritannien. Från och med nästa år kanske även i Sverige?

DN skriver idag om att sajten Bookrabbit uppmanar sina besökare att ta en bild på sin bokhylla och publicera den på Bookrabbits sajt. Där finns nu 900 bokhyllor att titta på. Jag tittar runt på mina bokhyllor med kritiska ögon och undrar om jag skulle våga visa dem utan besök av en bokhyllestylist. Jag vill inte gärna avslöja för omvärlden att jag har en hel hylla med Bigglesböcker och en hylla med Maria Langdeckare. För att inte tala om mina tidskriftsamlare med Fantomen och Asterix. Men kanske kan fotot tas så att tre årgångar Lyrikvännen syns strax under hyllan med Olof Lagercrantz samtliga böcker?

Men tänk om publiceringen av bokhyllor är en variant av nätdating?  Då kan jag strunta i det hela. Mina bokhyllor har precis som jag redan hittat en partner. Biggles samsas med floror och fågelböcker, Kapten Hornblower och Peter Englunds samtliga tegelstensdokumentärer. Såväl mina bokhyllor som jag själv trivs väldigt bra med detta. Det blir inget offentliggörande av de schizofrena hyllorna. Men det är kul att titta på andras hyllor.

Dags att börja sommarens omläsning. Har tagit fram den nästan sönderfallna pocketboken av Robert Pirsig: ”Zen och konsten att sköta en motorcykel”. Ni som inte är intresserade av motorcyklar: sluta inte läs nu. Jag har inte körkort för motorcykel, har aldrig suttit på en dylik och aldrig drömt om det. Boken är fantastisk ur andra aspekter. Ni som är intresserade av motorcyklar: bli inte besvikna. Den handlar inte så mycket om skötsel utan mer om livet. Ni får läsa något annat om ni har problem med topplocket.

Som ordet ”Zen” antyder så är det en typisk 70-talsbok. Österländs filosofi blandad med västerländsk rationalitet. Det fanns hyllmetrar av böcker med sådana teman på slutet av 60-talet och fram under 70-talet. Men den här har överlevt tycker jag. I min bokhylla står det slitna läsexemplaret bredvid den engelska upplagan samt en snygg inbunden svensk översättning och några handböcker om hur boken ska läsas och förstås.

Men allra bäst är att öppna den och utan att snegla i handböckerna hoppa upp på bönpallen och följa författaren från Minneapolis och över prärien västerut och samtidigt på ett annat plan följa honom i resonemangen kring begreppen kvalitet och kunskap.

Intresserad? Såg på Bokus att den svenska upplagan tycks vara slutsåld, men att den engelska fanns i ett antal olika upplagor. Men det finns ju antikvariat…