Missförså mig inte. Jag älskar deckare och har så gjort sedan tonåren då jag slukade Maria Lang och Stieg Trenter. Nu blir det Donna Leon, P D James, Elisabeth George, Reginald Hill och… Men ibland känner man sig övermätt efter för många deckare och längtar efter något annat. Var tog romanerna vägen?

Idag hörde jag på lokalradion en trevlig svensklärare som berättade att hon läste minst fem böcker i veckan och hade som mission att sprida läsandets glädje bland sina elever. I sommar skulle hon tipsa oss radiolyssnare om bra böcker. Full av förväntan lyssnade jag på vad hon skulle rekommendera. Camilla Läckbergs senaste! Med all respekt för den svenska deckardrottningen så kände att den boken kunde jag kommit på själv. Deckare finns i varenda livsmedelsaffär och kiosk till priset av några tjugor. Var finns böckerna som får en att känna sig som om man ätit på en bättre restaurang och inte på MacDonalds om liknelsen tillåts?

Får en ingenjör i all anspråkslöshet föreslå att deckarna i sommar varvas med mer tuggmotstånd i form av Bodil Malmsten (prova gärna att läsa hennes pjäs ”Tryck stjärna, tryck), Patricia Tudor Sandahls självbiografi ”Ett himla liv” eller Margaret Drabbles roman ”De sju systrarna”. Fler tips mottages gärna!