Bra litteratur är som Pandoras Ask. Öppnar dörrar till nya världar och ger tillfälle till nya spännande kunskaper. Jag har precis läst ut dokumentärromanen ”Kärleken till Frank” av Nancy Horan. Den handlar om hur Mamah Cheney och arkitekten Frank Lloyd Wright träffas i Chicago 1903 och inleder ett förhållande. Bägge är gifta och har barn och förhållandet blir en skandal där de förföljs av pressen, nekas till skilsmässor och Mamah får avstå sina barn. Det är en plågsam skildring av det höga priset som främst Mamah tvingas betala för att hon, som hon själv uttrycker det: ”Jag har stått vid sidan av livet och sett det flyta förbi. Jag vill simma i floden. Jag vill känna strömmarna.

Såväl i roman som i verkligheten möter Mamah Cheney Ellen Key, besöker hennes hem Strand vid Vättern och blir Keys amerikanska översättare. Där öppnades min första ask: ska till biblioteket i morgon och låna böcker om Ellen Key för att friska upp mitt diffusa minne av hennes gärning. Måste deesutom leta reda på en artikel som forskaren Lena Johanesson skrivit om vänskapen och brevväxlingen mellan Key och Cheney. Nästa ask blev nyfikenheten på arkitekten. Har skrivit mail till min amerikanske syssling med rötter i Chicago för att höra hur känd Lloyd Wright är idag. Upptäckte på Wikipedia att jag faktiskt sett och besökt en byggnad han ritat: Guggenheimmuseet i New York.

Sista asken hittills var riktigt kul. Mina tonårsfavoriter Simon and Garfunkel har skrivit en hyllningslåt till arkitekten: ”So long Frank Lloyd Wright”. Lyssna gärna på den på den här länken från Youtube för där får ni samtidigt njuta av en bildkavalkad över en del av hans verk.

Till sist ett citat av Frank Lloyd Wright: ”Love of an idea is the love of God”