Kategoriarkiv: Varia

Ständigt dessa deckare

Publicerad den av
1

Missförså mig inte. Jag älskar deckare och har så gjort sedan tonåren då jag slukade Maria Lang och Stieg Trenter. Nu blir det Donna Leon, P D James, Elisabeth George, Reginald Hill och… Men ibland känner man sig övermätt efter för många deckare och längtar efter något annat. Var tog romanerna vägen?

Idag hörde jag på lokalradion en trevlig svensklärare som berättade att hon läste minst fem böcker i veckan och hade som mission att sprida läsandets glädje bland sina elever. I sommar skulle hon tipsa oss radiolyssnare om bra böcker. Full av förväntan lyssnade jag på vad hon skulle rekommendera. Camilla Läckbergs senaste! Med all respekt för den svenska deckardrottningen så kände att den boken kunde jag kommit på själv. Deckare finns i varenda livsmedelsaffär och kiosk till priset av några tjugor. Var finns böckerna som får en att känna sig som om man ätit på en bättre restaurang och inte på MacDonalds om liknelsen tillåts?

Får en ingenjör i all anspråkslöshet föreslå att deckarna i sommar varvas med mer tuggmotstånd i form av Bodil Malmsten (prova gärna att läsa hennes pjäs ”Tryck stjärna, tryck), Patricia Tudor Sandahls självbiografi ”Ett himla liv” eller Margaret Drabbles roman ”De sju systrarna”. Fler tips mottages gärna!

Livet med fru GPS

Publicerad den av
Svara

Nu har jag fallit för en ny leksak. En GPS. Jag har alltid gillat kartor ända sedan min korta och mediokra karriär som orienterare (Bästa merit: vann klassen D13-14 år i Ullared i Halland 1 maj 1972). När jag kör min Citroen 2CV är Motors kartbok från 1960 oundgänglig för då blir vägvalet små bortglömda grusvägar som jag och bilen trivs med att köra. I bruksbilen har hittills modernare kartböcker gällt även om jag även med den gärna väljer de gamla riksvägarna.Passar på att erkänna att jag häromdagen när jag var på ett tjänsteärende i Oskarshamn råkade köra ”fel” på hemvägen och firmabilen och jag njöt av den gamla riksvägen som slingrade sig så vackert i kustlandskapet och genom det vackra samhället Påskallavik.

Men nu har jag en TOMTOM med Europakartor till hjälp för att garantera att jag kommer till rätt plats via trevliga vägar. Fru GPS och jag har dock en del dipyter och hon för irriterande dialoger när jag konsekvent försöker välja kortaste vägen för att då förhoppningsvis hitta vackra genvägar. Hon varnar ilsket för att vägvalet kan ta mer tid och innefatta grusvägar! Det gäller att vara listig för att få njuta av svensk landsbygd genom att lägga in spännande orter vi måste åka ”via”.

Men ibland överraskar hon mig med nya upplevelser när man valt funktionen ”närmaste väg”. Plötsligt dirigeras man in i skogen på en genväg man inte sett på kartan där upplösningen inte varit tillräcklig. I över 20 år har jag regelbundet kört vägen förbi det lilla småländska samhället Påryd och förra helgen visade fru GPS mig ett nytt vägval genom samhället och några kilometer i skogen innan vi kom ut på Stora vägen igen. Kom förbi kyrkan och lärde mig att församlingen och kyrkan heter Karlslunda. Och nu vet ni det också.

De goda samtalen

Publicerad den av
Svara

Byta ett ord eller två
gjorde det lätt att gå.
Alla människors möte
borde vara så.
(Hjalmar Gullberg,
”Att övervinna världen”)

Nu har jag precis kommit hem från bilutställningen Nostalgia i Ronneby. Ni som läst mina inlägg de senaste dagarna vet vilken ruelse och ångest jag haft se senaste dagarna kring min bils skick! Skulle den duga? Vad ska folk säga? Sådana dumheter. Tänk att jag under bilens vinterförvaring glömt att en av anledningarna till att jag äger en Citroen 2CV är att få del av fina upplevelser, inte att skapa ytterligare prestationshets.

Dagen idag blev just en fin upplevelse. Bilen duger utmärkt som den är. Kvalar in i gruppen bruksbilar där upplevelser och goda samtal prioriteras. Hjalmar Gullbergs dikt ovan illustrerar fint hur dagen var.

Dessutom har jag fått tre erbjudanden om att få köpa billiga, begagnade motorhuvar. En dessutom i rätt färg. Vidare har jag köpt ytterligare en verkstadshandbok. Får bli läsning under långa mörka höstkvällar.

Den teoretiska bilmekanikern

Publicerad den av
Svara

Jag älskar bilmekande. Kan sitta i timmar och läsa verkstadshandboken ”Haynes: Owners Workshop Manual for 2CV”.. Dock är praktiken inte lika rolig.

När jag i fjol åkte hem från bilutställningen Nostalgia i Ronneby var jag full av entusiasm och planer på hur jag skulle få min Citroen 2CV att avancera från den näst, näst, näst mest vanskötta bilen till att åtminstone hamna i mittfältet. På lördag är det år sedan och det är dags att köra bilen till Ronneby igen.

Status? Bilen kommer vara den mest vanskötta av alla i montern. Men någon ska ju vara det. Och det är ju roligt för de andra i Citroenklubben att få glänsa… Var tog alla timmar jag skulle skruva och muttra vägen? Ja, muttrat har jag gjort, men inte skruvat. Igår kväll tog jag mig samman och tvättade den i alla fall. Maken som är både teoretiker och praktiker förbarmade sig och gjorde en heroisk insats.

Förra veckan flög motorhuven upp under färd (inget roligt!). Det resulterade i ett djupt veck i plåten tvärs över hela huven. I måndags körde jag till en bilplåtslagare för att vädja om akut hjälp inför helgens utställning. ”Köp ny bil” sa han. ”Jag har redan en annan ny bil” sa jag surt. ”Du hörde fel. Jag sa köp ny huv” sa han vänligt. ”Det här går inte att göra något åt.”

”Visst f-n kan man fixa till huven lite akut” sa maken igår kväll. Han är nämligen inte bilplåtslagare så därför begriper han inte bättre. Resolut tog han bort huven (Det är mycket enkelt, t.o.m. jag klarar det. Man drar den i ett spår i sidled) och la den på gräsmattan. Sedan trampade han försiktigt ut det fula plåtvecket. Det blev jättesnyggt! Hade inte lacken blivit skadad runt om vecket hade det knappt synts alls. Tack snälle icke-plåtslagare!

Nostalgia

Publicerad den av
Svara

På lördag är det dags igen. Då ska maken, jag och lillcittran ta oss till Ronneby Brunnspark för att medverka på bilutställningen där. Skicket som min kära hobbybil befinner sig i lämnar mycket övrigt att önska, men just i Citroenmontern vågar vi visa den i. Där är stilen och stämningen lite mer avslappnad än i de andra montrarna. Kanske så att det är med bilar som med hundar: sådan matte sådan bil?

Tankar om varumärke

Publicerad den av
Svara

Sitter och förbereder en personalutvecklingsdag som jag ska genomföra på måndag. Temat skall vara att utveckla vårt företags varumärke; diskutera hur vi uppfattas, hur vi vill uppfattas och hur vi överbryggar skillnaden.

Utmaningen är att inte trilla in i alltför många teoretiska begrepp utan att hålla presentationen och diskussionen konkret och jordnära och mycket ingenjörsmässig. Jag har just gjort en lista på ord som jag inte ska använda: kärnvärde, brand, trademark, värderingsgrund, mission. Halvvägs in i seminariet ska jag lansera ordet varumärke som etikett på vad vi faktiskt pratat om fram till dess. Förhoppn ingsvis har vi då kommit fram till att ett varumärke består av grafisk profil, produkternas utformning, vårt bemötande och sätt att vara samt utseendet på lokaler, kontor, bilar etc

Måndagen blir onekligen en spännande dag. På söndag kväll tycker jag kanske att den ser ut att bli väl spännande. Eftersom jag nyligen gått på kurs om ”ditt personliga varumärke” får jag väl konstatera att detta att kasta sig ut på djupt vatten kanske är en del av mitt personliga varumärke.

Dessutom är måndagen viktig av ett annat skäl; Det är ju Bloomsday dvs den dag då James Joyce bok Ulysseus utspelar sig. Mer om detta på måndag kväll. Nu återgår jag till tankekartorna kring varumärken.

Mattips

Publicerad den av
1

Vill vidarebefordra ett tips om bloggen www.kardemums.blogspot.com. Här skriver Viktoria Schiöler trevligt och lättsamt om mat och bjuder på fina recept. Min ”cliff-hanger” från igår då jag lovade avslöja vad litteraturvetaren Niklas Schiöler åt på sin födelsedag får sin förklaring i Viktorias blogg (1 juni). Hoppas inte maken läser det här blogginlägget för jag funderar på att härmas.

Ej förskjuten

Publicerad den av
Svara

I april skrev jag om vänsterhänthet och hur jag efter att ha läst Niklas Schiölers essäsamling ”Avig eller rätt” plötsligt såg min kuriosa i personligheten med helt nya ögon.

Med tanke på religionernas aktiva roll i att förskjuta vänsterhänthet kunde jag inte låta bli att lyssna av Svenska Kyrkans inställning. Där verkade minnet vara kort för där tycks det idag vara en icke-fråga.

Sålunda kan jag obekymrat fortsätta knattra ner sådana här kvasidjupsinnigheter med vänster pekfinger. I nästa inlägg ska jag avslöja vad Niklas Schiöler åt på sin födelsedag. Tala om obegripliga och halsbrytande ämneskast. Men det är kanske typiskt för en vänsterhänt?

Kalle har fått ny ägare

Publicerad den av
Svara

Det första numret av Svenska Kalle Anka som jag skrev om häromdagen är nu sålt. Slutpriset blev svindlande 105 600 kronor. Samtidigt auktionerades första numret av svenska Fantomen ut. Den betingade ett pris på 16 600. Mer rimligt för mig. Men jag satsar på att mina egna dyrgripar som Fantomens Bröllopsnummer och Få-barn-nummer stiger i värde. dock får erkännas att skicket är ganska uselt. Tidningarna är lästa! Varför köpte jag inte två ex och la det ena i bankfacket?

Mer om auktionen kan du läsa här.

Blir Sveriges första Litteraturfestival i Tingsryd?

Publicerad den av
2

Läste i dagens DN om litteraturfestivalen i den Walesiska staden Hay. Det är en stad med 1500 invånare och ett trettiotal antikvariat. En civiliserad plats med andra ord. 1988 arrangerade staden sin första litteraturfestival. Då kom det 1200 besökare. Förra året kom 80 000! Årets festival har haft föreläsningar av Åsne Seierstad, Martin Amis, Ian McEwan och Karen Armstrong.

Var finns Sveriges blivande svar på Hay? Finns det en potential i bygderna i gränstrakten mellan Småland och Blekinge? Tingsryd, Bälganet, Karlshamn och Olofström har alla fantastiskt fina antikvariat. Nu har jag kastat handsken och åtar mig att åka till Hay nästa år för att göra en förstudie.

Läs mer