James Joyce gör varje dag till en viktig dag

I anslutning till Världsbokdagen var Kalmar Stadsbibliotek alerta och bjöd på ett antal  spännande föreläsningar. Och vem skulle tro att 15 personer skulle komma en onsdageftermiddag klockan 3. Men vi var så många entusiaster som lyssnade på när Karen Schwartz, ung amerikanska som numera är bosatt i Sverige, berättade om sin kärlek till Joyces författarskap.

Varför ska man läsa romanen Ulysses som är en 800 sidor lång skildring av händelser i några människors liv i Dublin den 16 juni 1904?  ”Den har fått mig att uppskatta varje dag i mitt liv” sammanfattade Karen Schwartz värdet av boken. Och vi som satt där kände att så kan det vara. Ulysses är rankad som en av världens viktigaste romaner och den är krävande, men inte omöjlig, att läsa. Men efter läsningen har man fått ett perspektiv på sitt liv.  Alla våra levnadsdagar romaner med oss själva i huvudrollen.

Men Joyces sista romanverk, Finnikan Wake, hade inte Karen Schwartz heller läst. ”Vi har inte så lång tid på oss på jorden” för att kämpa med något nästan obegripigt menade hon. Det kändes trösterik. Jag ägnar nog hellre några sommardagar åt omläsning av Ulysses.

Mrs Elsewhere

I går var jag bortbjuden till goda vänner och vi satt och pratade om en artikel i Söndagens DN: ”IT-stress tar över ditt liv”. Precis när vi förfasade oss som värst ringde min jobbtelefon i fickan och plötsligt var jag en Mrs Elsewhere som stod i ett hörn i köket och diskuterade företagsproblem. Kom tillbaka till bordet och kall mat efter 10 minuter. Mentalt var jag långt borta och tror inte ens jag bad om ursäkt. Läser värdparet eller de andra gästerna detta så framför jag härmed min ursäkt. Mrs Elsewhere hör inte hemma i sällskapslivet.

I Heidenstams sällskap

”Tag allt som är mitt och mitt kan bli

men lämna min yppersta gåva

att kunna njuta och lova

där annan går kallt förbi”

Det var en välfunnen diktstrof som mamma citerade när vi njöt av helgens fantastiska blomsterprakt: blåsippor, vitsippor, svalört, backsippor och vårlök. Och i luften flöjtade tofsviporna. Och snart, snart blommar gullviva och våradonis.

När man själv saknar ord är det inte dumt att ta en skald till hjälp.

I Wildes bibliotek

Idag har jag varit i Oscar Wildes bibliotek. 2000 böcker fanns där strax innan den ödesdigra dagen den 24 april 1895 då hela samlingen på 16 Tite Street i London såldes på en kaotisk auktion.

Före auktionen karakteriserade sonen Vyvyan Wildes bibliotek som det ”heligaste av det heliga” och generellt ansågs det att ”A library should be a man’s portrait”. Intressant tanke. Oscar Wilde lär mer använt sina böcker som arbetsredskap och njutningsmedel än som vackra samlarobjekt. Han strök under och antecknade i dem och rev till och med ut sidor han behövde ta med sig. Det påstås dessutom att han bokstavligen åt sina böcker. Slet loss pappersbitar han tuggade på medan han läste. Dessutom fanns det matrester och vinfläckar i en hel del böcker.

Men är Wilde kastades i fängelse på grund av homosexuella kontakter blev han tvungen att sälja sitt älskade bibliotek för att betala sina skulder.

Nu berättar DN att Thomas Wright försöker rekonstruera biblioteket i boken ”Oscar’s Books”. Så åtminstone från läsfåtöljen går det att besöka Wildes bibliotek.

Olof Lagercrantz stora boksamling gick också på auktion. Dock på hans egen begäran i testamentet. Därifrån har jag glädjen att ha fått köpa en av hans böcker, den med ”spår av gnagare i”. Läs mer om detta i ovanstående länk.

Men blir längtan att besöka ett författarbibliotek på riktigt så finns Hjalmar Gullbergs bibliotek rekonstruerat på Malmö Stadsbibliotek. Det är en tidsresa bakåt att gå in i det rummet. ”A library should be a man’s portrait”…….

Bokgallring

Städar mina överfulla bokhyllor. Känner att jag borde gallra, men det är så svårt. Är det Ray Bradburys roman ”Fahrenheit 451” som spökar (titeln anspelar på temperaturen då papper antänds och handlar om en framtid där böcker och läsning är förbjudna)? Eller är det bilderna i gymnasiets historiebok på bokbålen i 30-talets Tyskland som gör tanken på att kasta böcker så laddat?

Vad det än beror på så gäller det att tänka realistiskt. Alla böcker i min bokhylla är inte viktiga och odödliga mästerverk. Snarare tvärtom. I dagens konsumtionssamhälle är böcker stapelvaror där pocket hela tiden säljs med lockbetet ”tag 4 – betala för 3”. Även om jag bara tänkt köpa 2 så letar jag då efter den tredje och sedan måste jag ju ha gratisboken som belöning.

Gallra är eftermiddagens mantra och jag lyckas få ihop en hög böcker på golvet som jag kan skiljas från. Men vad ska jag göra av dem? Antikvariat – uteslutet. Loppmarknader – kanske. Men jag har sett sopcontainern utanför Erikshjälpen och insett att de flesta böcker inte ens kan säljas för 5 kronor. Soptunnan direkt? Tufft. Men nu gäller det att tänka bort den symboliska elden och istället se böckerna som förnyelsebar energikälla.

Lösningen blir en kompromiss. Hälften hamnar i soptunnan (i morgon, ska sova på saken). Hälften ska jag sprida ut till nya läsare under nästa kafébesök och tågresa.

Räddningen för vankelmodiga är www.bookcrossing.com där man kan numrera sin bok och skicka ut den i världen med en identitet och en uppmaning att nästa läsa skall registrera bokens resa på hemsidan.

Rolig idé och så här många böcker finns enligt bookcrossings hemsida  i min hemstad Kalmar:

Go Hunting

Country List > Sweden > Småland > Kalmar

Add Kalmar to my Release Alerts list

List of Crossing Zones in Kalmar with books in the wild

Ikea 3 books, most recent released about 5 days ago

Bänk utanför Kalmar Stadsbibliotek 1 book, released about 3 wks ago

Kullzenska cafet 7 books, most recent released about 3 wks ago

Birros momentana självbiografi

De senaste veckorna har jag oroligt läst Marcus Birros blogg. ”Jag är en far utan barn” sa han i ”Tankar för dagen” en morgon jag körde till jobbet. Så berättade han så fint om sin längtan efter barn och om sorgen efter de två som dog innan och vid födslen.

Hade aldrig läst något av honom innan, men började följa hans blogg www.marcusbirro.se regelbundet. Vackert språk, angelägna tankar. Jag känner mig mitt i en självbiografi som skrivs här och nu. Blev så tagen att jag erkänner att jag i torsdags var tvungen att kolla hur förlossningen gått och sedan kände mig lycklig länge över att sonen fötts välbehållen.

I morgon går jag till biblioteket för att låna Birros böcker.

Käringajul

Läste på om Kyndelsmäss igår kväll. Denna märkliga högtid i almanackan (2 februari) som knappast inspirerar till något större firande. På SvenskaKyrkans hemsida står det så här om dagen:

Ordet kyndel har samma bakgrund som engelskans candle och betyder bloss. Kyndelsmäss är en ljushögtid där vi minns hur Maria, 40 dagar efter födseln, bar fram Jesus i templet. I delar av landet firades kyndelsmäss förr som ”lilla julafton”.

Tänder ett stearinljus för att komma i Kyndelsmäss-stämning. Det sista om lilla julafton låter lite roligt och jag googlar vidare och hamnar i en skrift utgiven av Smålands Museum. Där står det att dagen på vissa håll i Småland kallades ”käringajul” eftersom kvinnorna i byn samlades, frossade på det sista av julmaten och utbyte erfarenheter. T ex om hur man färgar håret! (Hur nu museet vet detta). Lite sent påtänkt, men hör av er nästa år om ni har något att berätta om hennafärgning. Jag kan bjuda på grönkål och skinka.

I USA firas denna dag också murmeldjuret; ”Groundhog Day”. Murmeldjuren anses kunna förutsäga kommande väder genom sitt uppförande utanför idet. Årets utsaga från murmeldjuren är sex veckors fortsatt vinter. Läs mer på den här länken. Vad man äter och dricker för att fira murmeldjur vet jag inte, men som halländska anser jag att grönkål säkert är passande till detta.


Litterära Sällskap

Satt på Bromma flygplats igår kväll och väntade på planet till Kalmar- Det finns roligare platser att tillbringa en fredagkväll på, men jag hade faktiskt trevligt sällskap. Guernseys litteratur- och potatisskalspajsällskap underhöll mig hela kvällen.Ann Shaffer har skrivit en underhållande bok om några människor på den under andra världskriget ockuperade kanalön. Den boken rekommenderar jag varmt.

Jag rekommend(erar även medlemsskap i Litterära sällskap. På hemsidan www.dels.nu (De Litterära Sällskapens Samarbetsnämnd) finns över 100 sällskap listade. Skulle du inte hitta något som passar så starta ett eget och skaffa ett enkelt och anspråkslöst syfte med verksamheten. I kväll har jag bjudit in medlemmarna i mitt egenstartade sällskap ”The James Joyce Society in Kalmar” till att fira James Joyce födelsedag (han föddes egentligen den 2 februari, men vi tar ut firandet i förskott för att pricka in en lördagkväll). Lite bokdiskussion och mycket pubinspirerad mat samt irländsk öl står på programmet.Litteratur skänker oss många goda läsupplevelser, men kan även tjäna syftet att föra samman människor och skapa forum för att mötas och umgås.

Fler sällskap med andra ord. Både slutna privata och öppna. Finns Tintinsällskapet förresten?