Den 3 december (Ofrivillig turist) påstod jag att Lennart Sjögren var upphovsman till nedanstående dikt. Nu vet jag bättre. Det är Göran Palm som skrev den och den finns i diktsamlingen \”Världen ser dig\” från 1964. Här nedan kommer ett korrekt citat.
Havet av Göran Palm
Jag står framför havet.
Där är det.
Där är havet.
Jag tittar på det.
Havet. Jaha.
Det är som på Louvren.
Bodils blogg 
En väldigt kul dikt som jag ofta får associationer till i alla möjliga situationer.
Han försökte driva med en genre och fångade något väsentligt för människan, möjligen av misstag.
Med vänliga hälsningar,
Matteus Åkesson
Pingback: New York Rhapsody | Johannas blogg
kommentar 1 och 2; vet ni ens vad ni pratar om?
kommentar 1; han driver inte med någon genrer och fångar inte det han gör utav misstag. det är en väl genomtänkt dikt. Om man inte har varit vid havet någon gång så får man bilden utav att havet ska vara något extra, att man ska bli helt tagen när man ställer sig framför det öppna vattnet. Men allt folk säger gör att man bygger upp en förhoppning om hur det kommer att vara, vilket sedan leder till att man blir besviken när man väl kommer dit. Lika så med Louvren. Folk talar alltid om vilken fantastisk upplevelse det är, men när man väl kommer dit så har ens förväntningar blivit så höga att man istället blir besviken och inte upplever denna ”WOW” känsla.
Slutraden i Lasse dikt är felaktig. Han skrev ” Det är som en dikt av Göran Palm”!
Jag tänker också att den handlar om förhållandet mellan konst och verklighet. Är det självklart att originalet alltid överträffar avbildningen eller gestaltningen? När han skriver ”Det är som på Louvren” kan man tolka det som Chris gör (att förf. tycker Louvren är överskattat), eller som att verkligheten inte ger honom något konsten inte redan givit.
/Peter