Jag står framför havet del 2

Jag visste väl att Lennart Sjögren hade någon koppling till kortdikten ”Havet” (se förra inlägget). Men den är som sagt skriven av Göran Palm. Däremot skrev Lennart Sjögren en essä i Lyrikvännen no 5/78 om arbetet med att skriva sin egen diktsvit om havet. Den som spar hon har förstår ni. I en sliten tidskriftsamlare i bokhyllan finns några årgångar av Lyrikvännen från slutet av 70-talet och jag är imponerad av mitt bildminne så här 29 år efterår. Jag kände igen siduppslagen.

Lennart Sjögren skriver i sin essä om Göran Palms kortdikt i relation mot sin egen:

…Göran Palms kortdikt Havet, denna festliga, ironiska uppgörelse med vårt turistiska naturseende. Det var en sann dikt, den visade upp det sekulariserade samhällets främlingsskap inför naturen. Den berörde mig, men samtidigt måste jag motsäga den. Den gällde inte mitt umgänge med vattnet och inte heller den kustbefolkning jag kommit från.

I samma nummer finns också en pendang på Göran Palms dikt av Lasse Söderberg:

Louvren

Jag står framför Louvren.
Där är den.
Där är Louvren.
Jag tittar på den.
Louvren. Jaha.
Det är som på havet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s