I anslutning till Världsbokdagen var Kalmar Stadsbibliotek alerta och bjöd på ett antal  spännande föreläsningar. Och vem skulle tro att 15 personer skulle komma en onsdageftermiddag klockan 3. Men vi var så många entusiaster som lyssnade på när Karen Schwartz, ung amerikanska som numera är bosatt i Sverige, berättade om sin kärlek till Joyces författarskap.

Varför ska man läsa romanen Ulysses som är en 800 sidor lång skildring av händelser i några människors liv i Dublin den 16 juni 1904?  ”Den har fått mig att uppskatta varje dag i mitt liv” sammanfattade Karen Schwartz värdet av boken. Och vi som satt där kände att så kan det vara. Ulysses är rankad som en av världens viktigaste romaner och den är krävande, men inte omöjlig, att läsa. Men efter läsningen har man fått ett perspektiv på sitt liv.  Alla våra levnadsdagar romaner med oss själva i huvudrollen.

Men Joyces sista romanverk, Finnikan Wake, hade inte Karen Schwartz heller läst. ”Vi har inte så lång tid på oss på jorden” för att kämpa med något nästan obegripigt menade hon. Det kändes trösterik. Jag ägnar nog hellre några sommardagar åt omläsning av Ulysses.