Har hittat en ny trevlig matblogg. Matmolekyler heter den och skrivs av Malin Sandström och Lisa Förare Winbladh. De har fått forskningsmedel från FORMAS för att skriva en bok om mat med naturvetenskaplig förankring. Arbetstiteln är ”Molekylär gastronomi i ditt eget kök” och under forskningsarbetet kommer de även skriv bloggen Matmolekyler. Verkar väldigt spännande. Äntligen en uppföljare till min 90-tals favorit ”Koka soppa på fysik” av Jan-Boris Möller och Hans-Uno Bengtsson där många ”sanningar” om matlagning punkterades. Minns att marinering inte behövde göras särskilt länge. Marinaden trängde ändå bara in några millimeter samt att en termometer är kockens bästa vän.

På tal om mat: när jag bodde på hotell häromveckan fanns följande citat målat på väggen i frukostmatsalen:

”I was on diet for two weeks and all I lost was fourteen days” (W C Fields)

Har ståt i en mässmonter i Göteborg i tre dagar. Först byggde vi vår lilla monter på måndagkvällen, sedan stod vi där förväntansfulla på tisdagmorgonen och undrade om någon skulle komma och besöka just oss. Tre dagars med ständigt leende och ömma fötter låg framför oss.

Det kunde varit fler besökare på Badmässan, men vi var nöjda med våra kontakter. Det är sällan man får chansen att skapa små möten med okända människor på det direkta sättet som en mässa erbjuder. Här gällde det att ta ett kliv ut i gången, snabbt läsa besökarnas namnskylt och försöka skapa en samtalsstart: ”Jag ser att du är från Eksjö/Växjö/Västervik/ Hultsfred. Roligt med fler smålänningar. Själv kommer vi från Kalmar och vi ……”. Bloggen är inte rätta platsen att beskriva våra intressanta erbjudanden utan besök vår hemsida www.gila.se.

Men så här dagen efter alla dessa samtal funderar jag ändå på värdet av de korta mötena även utanför säljsituationen.

”Byta ett ord eller två // alla människors möte borde vara så//” skrev Hjalmar Gullberg och det känns så rätt. Ta ett kliv fram och börja småprata!

Så kom de upp på scenen. Kalmar FF:s guldspelare: Rydström, Wastå, bröderna Elm….Jubel från oss alla som trängdes på Stortorget. SM Guld till Kalmar. ”David slog Goliat” sa Nanne Bergstrand. Och visst är det häftigt att ”vårt” lag från vår lilla stad kan nå så långt. Och visst är det häftigt att vara del av det stora kollektivet av människor som jublar och sjunger. Häftigt och lite skrämmande.

På väg hem upptäckte vi att Kalmar slott var illuminerat i vitt och rött. Har danskarna intagit slottet? Nej, men Kalmar FF.

När jag suckade över bristen på tid och att jag alltför oftast tvingas hafsa över såväl hobbyprojekt som arbetsprojekt tröstade äldsta dottern mig med orden:

-Men mamma, du som är ingenjör borde ju veta att Good enough is just perfect.

Just det. Tänk på det när ni läser min blogg.

Sitter på tåget hem från Stockholm. Tid för lite reflektion. När jag passerar min studiestad Linköping blir jag som vanligt vemodig. Är det verkligen 24 år sedan jag bodde där? Vart tog åren vägen?

Då tillhörde jag en minoritet; en av de 10% kvinnor som läste på teknis. Men idag…Ja, just idag har jag suttit på ett trevligt möte på Siemens tillsammans med andra företag som samarbetar nära med Siemens. Ett 30-tal män och så jag. Inte ens 10%. Var tog ni andra vägen? Och var finns mina yngre kvinnliga ingenjörskollegor?

Tjorven i Astrid Lindgrens Saltkråkan skulle ju gifta sig med en rörmokare för de ”tjänar snuskigt med pengar”. Och då skulle Stina också göra det. Men snälla Tjorven, Stina och alla ni andra unga tjejer. gift er inte med rörmokare, bli det själva. Eller bli elektriker eller ingenjörer så kan jag få chansen anställa kvinnor till vårt företag.

”Man får va som man é om man inte é som man skulle”

Jag har väntat och längtat i flera veckor. Längtat och väntat på några kvällars sällskap av den kloke och iintressante Owe Wikström. Flera dagstidningar har haft intervjuer med honom om hans nya bok ”Till längtans försvar” och nu låg det äntligen en trave böcker i bokhandeln. Jag fick tag i mitt exemplar på bokhandeln i Visby och har nu suttit och njutit av lite bläddrande samt läst förord och lite i kapitel ett. För en snabbläsare som jag gäller det att inse en sådan här bok avnjutes som en gourmetmåltid, inte som en hamburgare.

Jag fick hans bok ”Långsamhetens lov” i julklapp för flera år sedan och har sedan läst det mesta av denne religionspsykologs populärvetenskapliga böcker. Utan pekpinnar tycker jag han lyckas förmedla mycket tankar om existentiella frågor och i denna fundamentalistiska tid försvara sökandet och behovet av det goda samtalet om existentiella livsfrågor.

Nu ser jag fram emot att få lyssna och reflektera kring vemod och längtan. Åtminstone en stund för sedan väntar detpulserande livet med en god middag på en av Visbys restauranger och Batmanfilmen ”The dark knight”. Men imorgon på färjan mot fastlandet kanske det är dags för nästa stund i Wikströms sällskap.