Jag var i Nässjö på ett kvalitetsseminarium häromdagen. Steg in i konferenssalen på Hotell Högland och mindes plötsligt. Här hade jag stått och hållit kurs i projektledning för minst 15 år sedan. Precis i den här salen. Jag kom ihåg ksursinnehållet, vem som var min kollega, till och med en del deltagare. Hade någon frågat mig 10 minuter tidigare när jag gick av tåget om jag kört kurs i Nässjö hade jag säkert svarat nej. Det var nämligen en period då jag turnerade genom hela södra Sverige för att utbilda Teliapersonal och alla orter fastnade inte i minnet.
Men i konferenssalen i Nässjö var det som med Prousts Madeleinekaka; hjärnan triggades igång och plötsligt väller minnen och bortglömda kunskaper fram. Fascinerande och härligt. Dessutom använde läraren på kvalitetsseminariet samma metafor som jag använde under mina kurser i projektledning:
Det var en man som gick förbi en stenhuggare och frågade vad han gjorde:
”Hugger stenen fyrkantig” blev svaret. Så passerade mannen en annan stenhuggare och ställde samma fråga: ”Jag är med och bygger en katedral”.
Och däri finns essensen i såväl projektledning som kvalitetsarbete: få alla inblandade att känna sig delaktiga i ett katedralbygge.