Kategoriarkiv: kultur

Om Tomas Tranströmer fått Nobelpriset…

Publicerad den av
5

…skulle jag skrivit mycket om vad han betytt för mig och skrutit om min lilla uppsats om honom i kursen ”Att förstå lyrik ,5 p”. Jag hade kanske till och med länkat till min uppsats.

Nu blev det inte så. Kan inte skriva något om årets nobelpristagare Jean-Marie Gustave Le Clézio då jag inte hört talas om honom tidigare. Så stor är alltså min litterära bildning.

Men det kunde blivit Tranströmer och därför citerar jag en av hans allra vackraste dikter:

Romanska bågar
Inne i den väldiga romanska kyrkan trängdes turisterna
i halvmörkret.
Valv gapande bakom valv och ingen överblick.
Några ljuslågor fladdrade.
En ängel utan ansikte omfamnade mig
och viskade genom hela kroppen:
Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.
Jag var blind av tårar
och föstes ut på den solsjudande piazzan
tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr Tanaka och
Signora Sabatini
och inne i dem alla öppnade sig valv bakom valv oändligt.

Tomas Tranströmer

Lästips

Publicerad den av
Svara

Numera bågnar Pressbyrån av olika tidskrifter. Allt fler dessutom inplastade för att hålla fast medskickade presenter. Min nya favorit är tidskriften Filter som jag tycker är en välskriven kulturtidskrift med väl genomarbetade artiklar. Tänker lite på 70-tals tidskriften Etc, men utan den pekpinneaktiga politiska vinklingen.

När man bläddrar bland alla tidskrifter kan man glädjas åt att alla intressen, hur udda de än verkar, tycks ha sin källa till kunskap. Läs bara nedanstående titlar:

  • Vårt Nya Bad & Spa
  • Fly Tyer: hur du knyter flugor till flugfiske
  • Garden Railways
  • Earthmover: allt om begagnade grävskopor
  • Kitplanes: hur du bygger ett eget flygplan

Mikaels dag

Publicerad den av
Svara

Satt i dag i den lilla landsortskyrkan tillsammans med sex konfirmander och 14 andra högmässebesökare. Tänkte att det är tappert att söndag efter söndag mobilisera såväl friviliiga kyrkvärdar som den egna personalen för denna glesa skara. Tack för denna insats! Idag fick jag riktig söndagsskolestämning då dagens texter handlade om Daniel i lejongropen, Jakobs stege och så naturligtvis om Mikael som slogs mot djävulen. Även predikan var lite söndagsskoleaktig, med mycket tal om änglar och inget om kamp mellan ont och gott. Om nu inte den dagsaktuella vinklingen mot finanskrisen hörde dit. Där var jag inte riktigt med i tankebanorna.

Om en sporadisk kyrkobesökare får kosta på sig en reflektion så är det att den en gång så mäktiga stadskyrkan nu, på gott och ont, tycks reduceras till en angelägenhet för ett fåtal. Åtminstone en vanlig söndag i oktober.

Frikyrkorna tycks i alla fall fortfarande vara något att räkna med och skrämmas av. Fick ett referat av äldsta dottern om debatten kring den nye rektorn på Lunds universitet. Hans frikyrkoengagemang har rört upp en debatt kring hans lämplighet för ämbetet.

Men

En förlorad värld blir en vunnen värld

Publicerad den av
2

Vad härligt det är när kultur öppnar nya världar. För två veckor sedan hade jag förmodligen haft svårt att koppla ihop författarnamnet Evelyn Waugh med romanen ”En förlorad värld”. Än mindre kunna redogöra för romanens tema.

Men med den nya filmatiseringen av boken så är plötsligt media full av artiklar och recensioner. DN Söndag hade ett stort modereportage med anledning av filmen där anglosaxisk klassisk lantstil visades.

BBC:s berömda TV-serie som sändes i Sverige i början på 80-talet gick mig också spårlöst förbi. Får skylla på att jag levde TV-löst under den tiden.

Men visst blir man sugen på både bokläsning, biobesök och att sjunka ner i TV-soffan! Tänker börja med BBC-serien. Har precis kommit åt den åtråvärda boxen på Åhlens (399 kronor – enligt min mediakunniga tonårdotter kostade den 99 kronor i fjol). Ikväll visas första avsnittet i mitt vardagsrum. Skall bli väldigt spännande.

Nytt länktips: www.dn.se/bok

Publicerad den av
Svara

DN är min favorittidning och trots att jag aldrig bott i Stockholm har jag varit prenumerant i mer än 25 år med korta avbrott när tidsbristen under småbarnsåren omöjliggjorde all tidningsläsning förutom Bamse.

Idag lanserade DN sin nya web om litteratur, www.dn.se/bok. Jättetrevlig. Ser verkligen fram emot att surfa in där på kvällarna. Vem vet, kanske lyckas jag dessutom såsmåningom lösa den svåra litteraturtävlingen?

Fem på nya erövringar

Publicerad den av
Svara

I morse slog jag upp tidningen NyTeknik på bussen till jobbbet för veckans uppdatering på teknikfronten. Men uppdateringen får vänta till i morgon för jag kunde inte motstå artikeln om Blytons ungdomsböcker ”The Famous Five”. Den fanns under vinjetten ”Efter jobbet”, men det gick lika bra före.

Först tyckte jag att publiceringen av artikeln i just Ny Teknik visserligen var väldigt trevlig, men lite långsökt. Men längre fram i artikeln klarnade det; Georges pappa, farbror Quentin, var ju mystisk vetenskapsman., Detta legitimerar mer än väl artikeln.

Ni har väl läst Fem-böckerna? 50- och 60-talets röda skynke för skola och bibliotek för deras stereotypa upplägg full av fördomar, men utan djup. Är ni nybörjare så se till att få tag i så tidiga översättningar som möjligt. Dessa böcker har helt andra kvaliteter i beskrivningar av måltiders läckerheter och vuxnas karaktärsdrag än nyare med mer politiskt korrekt anpassning.

Men, som artikelförfattaren Kaianders Sempler skriver, författaren Enid Blyton har gjort mer för att överkomma barns motvilja mot läsning än all världens läspedagoger tillsammans. I år segrade hon i en omröstning i Storbritannien om att vara landets mest älskade författare. Före J K Rowling! Välförtjänt tycker jag som nu tänker tillbringa kvällen på en mystisk hed tillsammans med Julian, Dick, George, Ann och Tim. Skjuter upp mina tunga böcker ännu en kväll (se gårdagens inlägg).

Den andra lördagen i maj firas Enid Blytondagen i Storbritannien. Från och med nästa år kanske även i Sverige?

Biblioteket och Femina

Publicerad den av
Svara

Tog en kvällspromenad till huvudbiblioteket ikväll. Det var länge sedan jag gjorde ett besök där senast. Måste varit under semestern. Och jag som stundtals varit en daglig besökare. Ikväll var vi fyra låntagare och fyra anställda. Betyder inte bibliotek något längre för oss?

Mitt goda humör från häromkvällen när jag läste om USA:s kultursatsningar kändes som bortblåst.Var finns vår bildningshunger? Har bibliotek som offentlig institution spelat ut sin roll? Eller var det bara en allldeles för bra TV-kväll för att locka några skaror till böckerna?

Jag botaniserade runt en stund och gick sedan hem med tre böcker i väskan. Väl hemma stirrade jag förfärat på lånen: En essäbok om Dag Hammarskjölds ”Vägmärken”, en doktorsavhandling om Lennart Sjögrens diktning av Peter Hultsberg och en diktsamling av Augustin Mannerheim? Saknar jag fullständigt självinsikt? Eller försökte jag imponera på personalen? När ska jag hinna läsa och förstå allt detta?

Efter detta grubbleri kom jag på lösningen: Precis som i idrott behövs naturligtvis uppvärmning. Därför gick jag till närbutiken och köpte senaste Femina. Läser den i kväll och tar itu med biblioteksböckerna imorgon.

Men en liten bläddring i boken om Sjögren orkade jag med. Och jag fastnade i och för denna dikt:

Det är inte lien som biter gräset
det är gräset som till sist
äter ner lien till en smal klinga utan stål
-nersövd till rost
sover den sen
i det övervuxna gräset.

Priset för kultur

Publicerad den av
Svara

Kultur måste få kosta skriver Torbjörn Elensky i gårdagens DN. Sedan punkterade han en av mina fördomar: att kulturen i USA är enbart privatfinansierad.  I sin spalt skriver han om den offentliga bidragsgivaren NEA, National Endowment for the Arts som stöder det udda och smala konstutbudet genom offentliga inköp, stipendier och teaterstöd. Stipendierna skall garantera arbetsro och ”rätten att misslyckas”. Mer på hemsidan www.arts.gov. Ibland är det roligt att få en fördom punkterad.

Den tredje platsen

Publicerad den av
Svara

Vad gör platser attraktiva?

Några svar fick jag idag när jag lyssnade på ett spännande föredrag av Per Ekman, VD på Geobrands (läs gärna mer på hemsidan www.geobrands.se). Ekman berättade om hur orter och regioner kan arbeta aktivt med stt varumärke.

Han summerade vilka faktorer som gör att vi trivs på en plats:

  • där finns människor med samma livsstil som jag
  • upplevelserika platser (främst kultur)
  • ”den tredje platsen” är välutvecklad dvs att det finns attraktiva miljöer för oss att vistas i utanför hem och arbetsplats
  • platsens själ och ansikte har något unikt, en särart
  • kreativa attraktiva arbetsplatser
  • vatten och grönområden
  • starka mänskliga nätverk, det sociala kapitalet

”Den tredje platsen” kan vara: kafeer, restauranger shoppingcenter, bibliotek, teatrar och biografer. De ska gärna vara på gångavstånd, billiga och stimulera till möten.

I kväll har maken och jag efter att vi lämnat arbetsplatserna undvikit hemmet (ostädat, tomt kylskåp) till förmån för ”den tredje platsen”. Man måste ju testa teorierna. Och testet var väldigt trevligt: först ”after work” där vi åt och drack för billig penning i trevlig miljö och sedan besökte vi en smygpremiär av konstmuseets nya utställning. Det blir fler tester framöver.

Unikum?

Publicerad den av
Svara

Jag är en människa med unika intressen. Åtminstone fram till häromdagen när jag läste Christian  Landers blogg www.stuffwhitepeoplelike.com. Suck, där försvann illusionen om att vara ett unikum. Mainstream tycks vara vad jag är.

Välutbildad medelklass gillar nämligen enligt bloggens topp-100 lista saker som:

Böcker. Precis som jägare monterar upp trofeér visar vi upp böcker vi läst.

Ekologisk mat. En bekräftelse på att vi lever rätt.

Åta utomhus. Grilla i trädgården eller sitta under gasbrännare på en uteservering.

Som sagt, där försvann min illusion. Och din?

Förutom bloggen finns också en DN intervju med författaren och upphovsmannen Christian Lander .