Kategoriarkiv: Jul

”Glöm inte timjan!”

Publicerad den av
Svara

”Glöm inte timjan! Den är viktig”. Det är min faster som påminner en extra gång.  Kanske är det timjan som lyfter soppan till den kulinariska höjd som åtminstone hennes man, pappas lillebror, påstår att den har. Hustrun är väldigt tveksam.  ”Varje jul”, suckar hon, ”blir jag nedröstad om vad vi ska ha till lunch på julafton. Maken och barnen insisterar på soppan”.

Det är julaftonsoppan från min fars föräldrahem Granelund i mellersta Halland som väcker så starka känslor. Själv minns jag inte en jul under min mammas levnad utan att hon berättade om sin första jul hos svärföräldrarna på Granelund när ingen julmat dukades fram under julafton utan man bara åt en julasoppa. Julmaten serverades först på juldagen efter julottan.

När jag nu var på besök hos min faster och farbror passade jag på att fråga om soppan. Suck från faster och ett belåtet leende från farbror. Men receptet fick jag och en förklaring om varför soppan serverades. ”Det var fattigt och maten skulle räcka hela julen. Då tog mor och kokte soppa på skinkspadet, la i de grönsaker som fanns och serverade klimp till”,

Klimp, åt jag sist i skolåldern tror jag. Vita klumpar eller… De hämtar sin receptpärm och där finns ett handskrivet recept på Klimp daterat Granelund 1977.

Nu har jag lovat, eller hotat, mina barn med den traditionsenliga soppan till jul. Lagar den för säkerhets skull i förväg med maken som smakdomare. Han var nöjd, men trodde först klimpen var blomkål. Jag hade misslyckats med viskositeten på mjöldegen så där behövs mer träning. Skinkspadet ersattes med umamibuljong och en klick smör. Nu återstår att se om inbjudan till julfirande hos sonen ligger fast trots soppan.

Recept:

Koka rotgrönsaker ( t ex potatis, morötter, lök, palsternacka, purjo) i skinkspad eller god buljong. Krydda med mycket timjan!

Klimpen gör du så här:

  • 1 st ägg
  • 1 dl mjölk
  • 2.5 dl vetemjöl
  • 1 tsk salt
  • 0.5 tsk strösocker
  1. Vispa ihop ägget lite och tillsätt mjölken, blanda.
  2. Tillsätt salt, socker och mjölet ca. 2-2,5 dl , börja med 2 dl och tillsätt ev. lite mer. Smeten ska vara som en kladdig bulldeg.
  3. Fyll en vanlig matsked väl rågad och släpp ner i soppan
  4. Koka klimpen tills den flyter upp till ytan, då är den klar.

Ett julminne

Publicerad den av
1

Det är julafton 1890. Min fars farmor Johanna står med sina syskon i fönstret i det lilla torpet. De väntar otåligt på att far ska komma hem. I år ska de nämligen fira julafton har han lovat. När han kommer hem från dagsverket på Stensjö gård i Halland ska han ha med sig en julgran. Granen ska de pynta med röda äpplen de sparat undan och så ska de dansa och sjunga.

Men far kommer aldrig. De väntar och väntar. Till sist somnar minsta syskonet och snart har alla barnen somnat. Först vid midnatt kommer Gustaf hem. Det hade blivit dubbla dagsverken för torparna. En skuta hade kommit från England och den skulle lastas med gatsten från gårdens stenhuggeri. När han till sist fick lämna arbetet var det så mörkt att han fick tag i en tall istället för en gran. Hustrun Anna tyckte inte att de skulle väcka barnen utan fira jul dagen efter. Men Gustaf menar att ett löfte är ett löfte och barnen väcks mitt i natten. ”Vi pyntade tallen”, berättade Johanna för sina barn och barnbarn. ”Sedan sjöng vi och dansade halva natten.” Denna jul var den finaste hon upplevt och aldrig tyckte hon någon julgran var bättre än barndomens tall.

Julesorg

Publicerad den av
1

Läser i Litteraturmagazinet (www.litteraturmagazinet.com) att i danskan finns ordet julesorg. Uttrycker precis vad många av oss känner mitt i julglädjen. Någon fattas oss. Minnen från tidigare jular inkluderar de vi mist. I glädjen finns stråket av saknad och sorg, men också tacksamhet. Det enkla ordet julesorg gör mitt vemod begripligt och underlättar för glädjen att komma fram.

Öländsk jul

Publicerad den av
Svara

”Här i Resmo kyrka har vi firat jul i över 1000 år” . Det är julnattsmässa i kyrkan och prästens inledningsord får tankarna att svindla. Sedan 1000-talet har människor samlats där vi nu står. Generation efter generation har i krigstider, nödår, goda tider, fredstider mötts här i Resmo kyrka. En kyrka vars arkitektur är påverkad av anglosaxiska kyrkobyggnader då Ölänningarna på den tiden hade mycket kontaket med det danska Blekinge . Blekingar som hade varit på vikingatåg till England i slutet på 800-talet och sett och lärt av engelska kyrkobyggnader.

Så läses Lukasevangeliets text om natten i Betlehem. En text som lästs över hela världen långt innan Öland kristnades och Resmo kyrka byggdes.

Efter mässan far vi hem norrut över Alvaret, ett landskap som människor brukat i över 4000 år, Vi svänger in på Vickleby Bygata som i vanliga fall känns så genuint historisk, men som i denna natts perspektiv bara funnits i ett ögonblick av tiden.

Så landar vi i här och nu. Sitter i julnatten och lyssnar på Roseanne Cash, smuttar på julklappswhiskyn och pratar om allt och inget.