I Peter Englunds blogg i lördags ( http://peterenglund.wordpress.com /2008/03/15/esse-quam-videri/) lärde jag mig lite latin: Esse Quam Videri som betyder ungefär att vara hellre än att synas. Vid fortsatt sökande på nätet lärde jag mig att detta också var staten North Carolinas motto. Så blev man ytterligare lite halvbildad.
Englund kopplade citatet till vår inställning till vad vi arbetar med eller gör. Han skriver:
”Det är ett tecken på att det är dags att bryta lägret och dra vidare, detta när man inte längre ser sig som en person som arbetar med något, utan som arbetar som något”.
Det är en bra testfråga känner jag när jag prövar ordens valörer på mig själv. Det är en himmelsvid skillnad i engagemang och trivsel att arbeta med något eller arbeta som något. För några år sedan när nya ägare till mitt företag sakta sög musten ur vårt engagemang presenterade jag mig på en konferens med orden ”jag arbetar som ansvarig för…” och konferensledaren sa stillsamt ”det låter som om din glöd för arbetet håller på att falna”. Det blev för mig väckarklockan som fick mig att två veckor senare säga upp mig och byta arbete.
Nu är jag lyckligtvis i ett jobb och livssituation där jag är igen och det unnar jag alla andra att vara. Esse quam videri!
“Det är ett tecken på att det är dags att bryta lägret och dra vidare, detta när man inte längre ser sig som en person som arbetar med något, utan som arbetar som något”.
Så sant, så sant. Men inte alltid helt enkelt. Arbetar som . . ., förlåt, med undervisning och är väldigt trött på mig själv just i rollen som lärare även om ungdomarna är härliga att ha att göra med. Har av den anledningen gått ner till deltid och startat resebokhandel med annorlunda inriktning. Jag knyter också romaner till de olika resmålen. Plötsligt är jag i en helt annan värld och lär mig massor varje dag. Kul men inte så alldeles enkelt . . .