Jag tänker ibland på en händelse som inträffade hos en av mina släktingar för mer än 50 år sedan. Ett möte som kunde slutat helt annorlunda, men där skeendet inte gick att reparera.

I början på 50-talet körde en mercedes in på gårdsplanen på den lilla gården Larstorp i skogstrakterna sydost om Falkenberg. Ut klev ett par från Göteborg samt två amerikanska vänner till dem. Amerikanarna var i Sverige för att hitta sina rötter och hade med hjälp av paret från Göteborg spårat att släkten ”Sjokvist” kom från den här gården.

”Alldeles fel” sa min släkting Erik tvärsäkert. Larstorp har varit i min frus släkts ägor åtskilliga generationer och någon Sjökvist har aldrig bott här. Ju mer besökarna försökte argumentera med vad de läst i kyrkoböckerna desto mer ihärdigt dementerade Erik det hela. Till slut åkte fyra besvikna besökare i väg i mercedesen. Erik vände sig till hustrun och sa:

”Alice, jag går och hämtar hem korna från Sjökvists äng. Fan, det tänkte jag inte på, där låg kanske en gård en gång i tiden!”