Du tittar så vänligt på mig från fotot på spiselkransen när jag tänder ljuset framför dig. Jag dukar bordet för lördagssupén och ser dig hela tiden. Jag tänker att du skulle inte gillat blinier med löjrom och lök. Tårarna rinner medan jag bär fram serveringsfaten och jag tröstar mig med Jaques Werups dikt:

Jag har varit med om dig.
Jag kan aldrig förlora dig.

(Envoi ur ”48 dikter från Österlen”, 1980)