Jag minns Svante Grände

”Svante Grände, säger namnet er något?”. Det är Maria Schottenius som ställer den retoriska frågan i Dagens Nyheter idag i en krönika om svenskar som deltar i krig utomlands. Plötsligt är jag 40 år tillbaks i tiden. Svante Grände – visst minns jag prästsonen från Rolfstorp i Halland som gav sig iväg som biståndsarbetare till Chile, anslöt sig till motståndsrörelsen mot Pinochet och dödades i ett bakhåll. Ett minne som legat långt bak och där namnet plötsligt lyfter fram en mängd bilder:  Tv-reportagen från stadion i Santiago, ambassadör Harald Edelstams mod och civilkurage, de chilenska flyktingarna som kom till Sverige hösten 1973 och familjen som mina föräldrar tog emot i vårt hem under julhelgen. Och så artiklarna i Hallandsposten om Svante Grändes död. Ser bilden av Svante framför mig och minns den fina texten som, tror jag, hans far skrev: ”Svante dog för det han trodde på”. Men det intressanta är naturligtvis inte mina personliga minnesbilder utan vikten av att vi påminns om att vi har alla ett ansvar och ett uppdrag att bidra till att göra världen bättre. En del beredda att riskera sina liv för detta, men för oss andra så låt oss åtminstone se till att ta ställning mot all slapp vardagsrasism omkring oss och rösta in demokratiska och anständiga politiker i vårt parlament på söndag.

http://www.dn.se/kultur-noje/kronikor/maria-schottenius-forbjud-svenska-medborgare-att-delta-i-krig-i-andra-lander/

1 thought on “Jag minns Svante Grände

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s