Hörde Ulrika Knutson föreläsa om Emilia Fogelklou igår. Starkaste intrycket var skildringen av Emilias korta äktenskap med Arnold Norlind (1922-1929 då han dog i strupturberkolos). Hon var ”bestrålad”av hans kärlek de åren. Så vackert! Och vilket bröllop: först packade de upp sina älskade böcker och sorterade in dem i bokhyllorna i det gemensamma nya hemmet. Därefter promenerade de 5 kilometer till kyrkan för vigsel och promenerade sedan hem där de avnjöt en en stor frukttallrik.

Långt ifrån vår tids enormt påkostade bröllop i såväl slott som koja. Gift är jag redan, men ska vi göra allvar av tankarna på att förnya våra äktenskapslöften är mitt förslag på upplägg klart. Fast lägger kanske till en flaska vin och kortar promenaden till en halv kilometer längs vår bygata fram till Vickleby kyrka.