Låste dörren till huset på landet för sista gången. 19 års sommarboende är till ände. I ett dygn har vi sorterat, kastat, packat ner minnen. Barncyklar, legokörkort, lektält, metspön, Smålandsposten från sommaren 1994, musätna täcken, tomglas, tomglas och inplastade kartor över Åsnen.

Så rullar vi iväg med fullastad bil och dito släp. Tysta, bägge med klump i halsen. Småland är i underbar vårskrud. Syrenerna blommar, björkarna nyutslagna, sjöarna blåa,  ängarna fulla med blommor. Jag håller en bukett gullvivor i handen. Patetiskt, men ändå lite rätt.

Efter en kopp kaffe i en helt osannolikt charmlös grillbar halvvägs hem kommer vi i annan stämning. Var sak har faktiskt sin tid. Nu väntar året runt boende på Öland. Vi ska leva och bo mitt i ett semesterparadis. Alltid, varenda dag.