Skördefest på Öland

Så har Öland haft ännu en lyckad skördefest.  Konstnatt, utställningar, teater, grönsaksförsäljning, konserter, kulinariska upplevelser, loppmarknader… och…och… Massor med besökare från när och fjärran. Den här helgen lär vara den bästa tuisthelgen på Öland och ett arrangemang som sätter landskapet på kartan ordentligt.

Tänker varje år att en mer handfast illustration av visionens kraft och möjlighet har jag aldrig upplevt än detta.  I mitten på 90-talet var jag på ett seminarium där vi företagsrepresentanter skulle presentera projekt för masterstudenter och attrahera dem för att ägna tid och kraft åt just vår verksamhet som ett led i deras utbildning. Dåvarande hotellägaren till Strand Hotell i Borgholm Rolf Attoff var där och presenterade en idé från ön Jersey där man varje år hade en berömd matvecka. ”Detta skulle vi kunna göra på Öland” sa han och beskrev ön som Sveriges Provence med enorma möjligheter att utveckla en höstturism kring mat och skörd. Tror inte jag var den enda som tyckte det lät väl otroligt. ”Inte är väl Öland lika fantastiskt som kanalön Jersey eller Provence”.

Men fel hade vi. Den fantastiska visionen han målade upp är vida överträffad idag när vi trängs i massor på Ölands alla bygator. Har ni inte varit här ännu så välkomna till Öland, ”Sveriges Provence” sista helgen i september nästa år.

Lärbro med nya ögon

I lördags åkte jag igenom Lärbro på norra Gotland. Det enda jag visste om samhället var vad jag läst i Gotlands Allehanda vid hotellfrukosten, nämligen att bensinmacken lagts ner.

Lärbro såg ut som jag tänkt mig, ett samhälle som för en tynande tillvaro. Vi var inne i affären och köpte ett mellanmål och konstaterade att de enda delikatesserna som fanns i den rätt sjaskiga lokalen var mat till…katten! Det första man såg när man kom in var den enorma hyllan med kattmat.

Vi for vidare och vandrade på stränderna på Furillen och fikade på Stenhusbageriet i Rute. Det var fantastiska platser båda två och semesterkänslan infann sig.

Öppnade en gratis tidning med evanemangstips och hittade en artikel om Lärbro. En artikel som fullständigt kastade om min bild av samhället. Här låg under andra världskriget ett av Europas största och modernaste krigssjukhus. Och hit kom sommaren 1945 över 500 överlevande från de polska koncentrationslägren. De kom med Röda Korsets fartyg till Slite hamn och de vårdades på sjukhuset för främst tbc och undernäring.

De flesta återhämtade sig, men en del var så illa däran att de dog kort efter ankomsten och begravdes på Lärbro kyrkogård.

Vi åkte faktiskt tillbaka till Lärbro efter fikat, nu med helt nya bilder på näthinnan. Stod på Lärbro kyrkogård och såg alla de svarta korsen, läste med tårar i ögonen namnen och förskräcktes över hur unga de flesta var. Vi såg minnesstenen som polska regeringen satt upp och minnesstenen från judiska församlingen i Stockholm. Bägge med tack till Sverige och Lärbro för vad man gjort.

Vi åkte vidare genom samhället och letade oss fram till de gamla sjukhusbarackerna. Vi stod där och kände först hur ångesten låg tung över området, men sedan gav skräckbilderna sakta vika för det som är livet här och nu. När klumpen i halsen lösts upp kunde jag tänka att det säkert är rätt att barackerna nu är ett vandrarhem. För trots allt går livet vidare.

Närminne

Satt på färjan hem från Gotland och försökte lösa DN:s dubbelkryss tillsammans med mor och son. Fast jag får erkänna att mina insatser var rätt begränsade. Men en nyckel knäckte jag:  ”Souvenir från Gotland”. Ett minnesfragment från min ungdom dök nämligen upp. I början på 70-talet turnerade en amatörteaterrevy från När socken i Gotland runt i halländska städer. Jag minns bara att en hel del skämt byggde på socknens namn. Alltså kunde jag triumfera med att en gotländsk souvenir självklart är ett närminne. Kanske var ordvitsen med i revyn? Det borde den ha varit.

Den ofrivilliga resebyråtjänstemannen

När jag var liten ville jag bli elektriker. Eller konduktör med fin uniform och tång att klippa biljetter med. Men aldrig tänkte jag tanken att bli resebyråtjänsteman. Men nu är jag det -på min stackars korta fritid. Bokar dotterns färjebiljetter för hon är inte gammal nog för eget visakort. Bokar mina tjänsteresor för det sparar pengar åt firman samt letar billiga biljetter och boende för mina privata resor.

Trött på att göra proffsens jobb amatörmässigt och på undermåliga web-siter där man med jämna mellanrum kastas ut eller får börja om. Satt under halva Antikrundan och försökte komma överens med SJ;s bokningssystem.Värst är annars när man ska boka billig resa under förutsättning att man hittar billigt boende. Det kräver verkligen simultankapacitet.

Kan man få sin personliga resebyråtjänsteman som hushållsnära tjänst står jag först i kön!

Klassiskt föredrag

Blygsamma 25 kronor i entré, femtio föräntansfulla åhörare i en trång sal och längs fram kvällens föredragshållare. Det är så härligt enkelt; mänskligt möte och en intressant berättelse. Sådana kvällar finns kvar i minnet lång tid framöver.

kvällens föredrag hade titeln ”Med trasiga fötter mot ett helt hjärta” och Nina Granbom lät oss dela sin pilgrimsvandring längs El Camino de Santiago i Norra Spanien. En enkel avskalad berättelse illustrerad med foton från vandringen.

När vi går hem efter föredraget faniserar vi om att också pilgrimsvandra. Det är härligt att drömma och fantisera. Kanske tar drömmarna en dag form till mål och planer. Om inte – det var i alla fall en härlig kväll. Nu ska jag öppna den nyköpta boken av Nina Granbom och i tankarna vandra ut på stigarna mot katedralen i Santiago de Compostela.

Nässjö nästa

Jag var i Nässjö på ett kvalitetsseminarium häromdagen. Steg in i konferenssalen på Hotell Högland och mindes plötsligt. Här hade jag stått och hållit kurs i projektledning för minst 15 år sedan. Precis i den här salen. Jag kom ihåg ksursinnehållet, vem som var min kollega, till och med en del deltagare. Hade någon frågat mig 10 minuter tidigare när jag gick av tåget om jag kört kurs i Nässjö hade jag säkert svarat nej. Det var nämligen en period då jag turnerade genom hela södra Sverige för att utbilda Teliapersonal och alla orter fastnade inte i minnet.

Men i konferenssalen i Nässjö var det som med Prousts Madeleinekaka; hjärnan triggades igång och plötsligt väller minnen och bortglömda kunskaper fram. Fascinerande och härligt. Dessutom använde läraren på kvalitetsseminariet samma metafor som jag använde under mina kurser i projektledning:

Det var en man som gick förbi en stenhuggare och frågade vad han gjorde:

”Hugger stenen fyrkantig” blev svaret. Så passerade mannen en annan stenhuggare och ställde samma fråga: ”Jag är med och bygger en katedral”.

Och däri finns essensen i såväl projektledning som kvalitetsarbete: få alla inblandade att känna sig delaktiga i ett katedralbygge.

Ysby mitt i Europa

När jag gick i skolan på 60-talet i byn Ysby i södra Halland fanns där 2 Ica-affärer, en bensinstation, en charkuteributik, en cykelaffär och en poststation. Efter att ha flyttat därifrån kändes det som att ha lämnat en avkrok och för varje år blev servicen allt sämre och alla butiker försvann.

Men sedan några år finns en ny fräsch Ica-hall och ett lanthandelsmuseum med såväl fik som galleri i källaren. Byns omgivningar blir befolkade av sommargäster från hela nordvästra Europa och kanotuthyrning har blivit en sidoaffär för Ica-handlaren. Det är liv och rörelse igen – åtminstone under sommaren.

I somras upptäckte jag dessutom att den nedlagda affären som inte blev museum har fått liv. Två konstnärer, Margareta Ek och Peter B Bengtsson, har köpt fastigheten och i magasinet till Einars affär har det blivit utställningslokal. Teater, performance, happenings, film utlovas. Titta in på deras hemsida så ser ni lite av utlovad verksamhet. Verkar jättespännande och jag ska hålla ögonen öppna och återkomma. När jag besökte magasinet i somras och tittade på en utställning av ägarnas eget måleri höll jag nästan på att leasa en tavla för 50 kronor i månaden. Bara kontraktet mellan konstnären och ”konstälskaren” var oemotståndigt och värt att rama in. Tyvärr stupade det hela på att jag inte fick plats med tavlan i bilen.